Tummen ner.

Okej. Ska vi rada upp lite irritationsobjekt? Inte för att detta skall omvandlas till en tråkig sur blogg. Nej, därför att om jag får skriva av mig kanske jag slipper irritera mig sen. Okej, då börjar vi.

  1. Först och främst det dåliga vädret. Låter som en klyscha men att köra i vrålregn är inte speciellt roligt. Man ser ingenting, möter en lastbil och du ser definitivt ingenting på en tid som känns som en kvart plus, det viktigaste, Prosit blir galen att vara inne. Han vill så gärna vara ute, han går ut på trappan och trotsar regnet i alla fall tjugo minuter innan han ber oss släppa in honom igen (däremellan har både jag och D ropat och lockat på honom femtioelva gånger var).
  2. Att köra om lastbilar. Det är det värsta jag vet. Jag ångrar mig alltid när jag är halvvägs förbi dem (alltså, bredvid), upptäcker hur jag släpper foten från gasen och saktar in. Hur farligt och dumt är inte det? Sen kör jag sakta, sakta förbi. Sen gasar jag på så den inte ska köra in i mig.
  3. Den mörka tiden. Jo, visst är det mysigt att krypa upp i soffan med en go filt och en varm kopp te och slänga på en film och bara mysa. Men det är inte så exotiskt som det låter när man en hel dag suttit i en sal, med dålig luft för att lyssna på tråkig, men viktig, information/fakta, för att sedan sätta sig i en bil och köra 9, 5 mil (enkel resa). Dessutom gått upp tidigt för att hinna i tid till skolan. Detta medför att när man kommer hem är man helt slut. Jag är det i alla fall. Jag kommer hem, äter och sätter mig i soffan och halvsover. Att sitta inomhus hela dagen och se det lilla ljus denna årstid har att bjuda på innifrån en sal, ja det gör mig nästan deprimerad. Det är mörkt när jag kör hemifrån och mörkt när jag kommer hem. Surt.
  4. Prosit, när han inte kan vara ute. Jag var inne på detta område i nummer ett. Men att han inte får springa av sig ute när varken jag eller D är hemma har resulterat i att han har vänt på dygnet. Ja, sover på dagen, vaken på natten. Mer behöver jag inte säga va?
  5. Folk som vill att folk ska vara nyfikna på vad de gör och vad de har för liv. Jag är jättenyfiken på folks liv, när de inte flaschar med det och inte ger pikar som typ "Lyssna på mig, titta på mig, SE mig". Jag orkar inte med sådana människor. Är du sådan låt mig vara ifred. De människor jag syftar på är de som försöker skryta, säga obegripliga meningar för de som inte är med i samtalet bara för att få mig, eller någon annan att fråga vad de pratar om. Jag frågar aldrig det när någon beter sig så. Glöm det, då bryr jag mig inte. Släpper de inte in mig i samtalet genom att berätta vad det handlar om, känner jag att då har jag nog inte med det att göra, men sluta snacka framför näsan på mig då. Antingen går ni undan och håller det för er själva som ni verkar vilja, eller så låter ni mig vara med i samtalet. Så, om någon tycker jag försvinner, går iväg, inte vill vara med mer. Tänk efter. Vem fan vill vara med sådana som beter sig så. Typ utfrysning.
Missförstå mig inte i nummer fem. Jag har många underbara vänner, så det är inget jag är speciellt sur över. Ville bara ha med det på listan om ifall någon läser det och känner sig träffad. Grejen är att jag verkligen inte bryr mig om vad de i fråga pratar om, jag kan bara bli irriterad på det barnsliga beteendet. Så snälla, låt mig slippa dessa löjliga fasoner.

Så jag tackar för mig och nu har jag avreagerat mig en aning. Skönt. Nu ska jag göra te, ta en filt och mysa med Prosit i soffan.

Ja, jag kom på en sak till övertid. Gillar inte när D inte är hemma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0