Idag när jag duschade fick jag sällskap. Av krypet nedanför. Jag är inte rädd för spindlar, vilket de flesta tjejer, i min omgivning i alla fall, är. Så min första instinkt var att skrika, men jag kom på mig själv. Jag är ju inte rädd för dem. Nej, så jag gjorde allt i min makt att undvika att dränka den stackaren. Jag flyttade mig hit och dit för att åbäket skulle slippa få vatten på sig. Skulle den mot förmodan få vatten på sig ställde jag mig i ägen för strålen direkt så den lille kunde flytta på sig. Men då stod den ju helt stilla, vilket jag också snällt fick göra. Stackaren var ju livrädd, stelfrusen. Nåja, när jag duschat färdigt springer jag ut för att hämta min kamera, så jag kan visa spindeln för er, mina läsare, och kommer tillbaka till duschen, vem leker inte med min nya vän då? Jo, såklart Prosit. Han försökte äta upp den! Efter allt jag gjort för att den skulle överleva. Det gjorde den också, efter att jag gjorde hjärt- och lungräddning på den.